starborn

Idag är det verkligen inte min dag.

Har inte lust med någonting.

Helst skulle jag nog bara vilja krypa ner i sängen och sova. Trots att jag inte är ett dugg trött.

Tiden sniglar sig fram. Det är ju tur att jag ska till skolan och faktiskt göra något idag. Hade fått panik av att bara sitta här o vänta på att Dan ska komma hem. Arbetet står still, kan inte göra så mycket på egen hand och man behöver faktiskt paus ibland. Vi har aldrig paus, vi pluggar jämt. Man får inte avstånd och blir verkligen blind på texten.