Jag orkar verkligen inte
11.10
Om en vecka sitter jag helt ensam och har 3,5 månader kvar innan jag får vara med Dan igen. It breaks my heart!
Jag har tappat lusten och orken till allt. Tusen saker att ta tag i. Jag orkar bara inte. Ska till skolan och planera musikprojekt med några kompisar. Jag borde tycka det är kul, men det gör jag inte. Jag orkar inte skolan just nu. Jag måste ringa sjukhuset för att rådfråga om vilka vaccinationer jag behöver samt boka tid till dem. Jag borde göra det nu, nej jag borde redan gjort det. Jag skjuter upp det. Ringer i eftermiddag, just nu har jag gråten i halsen och pallar helt enkelt inte.
Jag är trött, vet inte om bakfyllan fortfarande sitter i eller om det är förkylningen?
Imorgon är det heldag i skolan. Varav halva dagen är litteraturseminarium som man måste vara aktiv i och jag är inte nöjd med citaten jag hittat men va fan, hittar inget bättre. På onsdag ska jag ut till ingenstans och hålla i Musikprojektet, kommer säkert bli kul men just nu har jag inte orken. Efter vi har hållt i passet blir det att förbereda vår redovisning av det. Kommer ta hela jävla dagen. Jag önskar jag hade bil så jag i alla fall kunde ta mig dit och hem smidigt. Istället blir det till att åka buss som tar tusen år längre. BLÄ!!!! På torsdag måste jag ta tag i hemtentan och börja med den så jag kan bli färdig fort och åka till Tingsryd i början av nästa vecka. Eller ja på onsdagen ska jag åka har jag bestämt. Vad som är bra är att jag ska få en ny dator i födelsedagspresent. TACK GUD för det. Eller TACK PAPPA menar jag.. min är så fruktansvärt kass att jag blir förbannad. Segare dator får man leta efter. Innan dess borde jag rensa bland alla mina filer så jag inte flyttar över en massa skit till den nya datorn!
Idag är en riktig skitdag. Antar att det beror på att jag har haft en så bra helg. Jag hatar veckorna. En massa måsten och Dan är i skolan hela dagarna. Iofs jag med den här veckan. Jävla vecka. Sista veckan. Även om det är en skitvecka vill jag inte att den ska ta slut. Jag vill inte vara ensam. Jag vill inte vara utan Dan. Hur ska jag klara mig? Jag är alldeles för beroende av en annan person, jag vet. Men va fan. Resan till Brasilien är i alla fall bokad nu. Det är alltid något.
Jasmine, jag förstår verkligen att det måste vara hur jobbigt som helst för dig nu... Du får försöka hitta på roliga saker så att tiden går fortare. Du är väldigt välkommen hit den 20e iaf, om du fortfarande vill att vi ska fixa biljett och gästkort? Många kramar, Annie