starborn

Denna veckan börjar vårt nya liv. Livet som familj. Nu kommer det inte bara handla om mig och Dan utan nu kommer vårt lilla mirakel vara det viktigaste. Jag hoppas ju såklart att miraklet kommer redan imorgon men försöker räkna med att jag får vänta tills på torsdag. Är så nyfiken. En sak är säker, att imorgon får vi veta hur stor plutten är, förmodligen rätt stor :-o Vi vet att det kommer bli in stor omställning, men vi kan inte föreställa oss hur det blir, det kan ingen. Det är det som är så spännande. Idag har jag rensat lite o garderoben, tagit upp lite gamla kläder från förrådet och packat ner lite annat och fått lite ordning. Vet inte riktigt vilka kläder jag kommer använda men jag antar att jag får fortsätta med en hel del mammabyxor ett tag till. Nu har jag iofs bara ett par mammabyxor jag kan ha, det är ju sjukt, men tror det beror på att magen ramlat ner en jäkla bit. Har bott i ett och samma par byxor i en vecka,mina gamla träningsoverallsbyxor, de har blivit tvättade så många gånger att de är gigantiska, skitskönt, sitter inte åt nånstans, dock är det målarfläckar på dem så det går inte att visa sig ute i dem. Fan va jag skriver om ointressanta saker, haha. Det jag ville få sagt var nog att jag gjort lite nytta i alla fall. Förresten, är lite orolig för min blomma, min azalea. Den är sjukt svårskött. Behöver ca 1 dl vatten varje dag, tror inte den mått så bra som den gör om jag inte gått hemma, haha, jag ger den några skvätter vatten varje dag. Är det kanske en blomma som är lätt att rå liv i igen efter några dagars torka? Hihi. Komiskt att vara orolig för en blomma när man ska föda barn inom några dagar ;-) är självklart orolig för förlossning och bebis hälsa också men försöker skingra de tankarna. Sista i inlägget innan överburenhetskontrollen. Hoppas jag har ett mirakel hos mig nästa gång jag skriver.